Många olika ögon!
(Gekko gecko, Correlophus (rhacodactylus) ciliatus, Phelsuma Madagascariensis Grandis.)
I väntan på att äggen ska kläckas tycks ju temat vara att skriva om lite små intressanta ting om geckos som kanske inte alla vet, eller som man har funderat på. Denna kväll tänkte jag skriva lite om deras vackra ögon!
På bilden över är det (första har jag inte längre kvar) en tokaygecko, en ögonfrannsgecko och en daggecko. Man kan se bara på dessa ödlorna enorma skillnader när det kommer till ögonfärg likväl som pupillform. De är alla geckos, men som geckonörd blir man lite frustrerad när någon säger gecko och tror att det bara finns leopardgeckos och att alla ser likadana ut.... x,D
Hursom... jo! Det är olika former på pupillerna! Och färgen! Det som bilden visar här under gäller dock för alla dessa. Deras pupiller kan vidgas något enormt! Inte äns på denna bild har jag lyckats fånga det när det ser som roligast ut, då man inte ser något annat än pupillen. Av dessa tre är det dock tokayen och ciliatusarna som kan göra detta så extremt. Det beror på att de är nattaktiva och därför jagar på natten. Allt ljus som kan fångas upp för att underlätta jakten och deras nattliv ska tas till vara på och då bör pupillen vara stor för maximalt ljusintag. Jag har dock inte märkt av någon silverhinna i ögonen på dem och vet inte alls om de ska ha något liknande. Det är en tunn hinna hos de flesta nattaktiva däggdjuren som hjälper till med ljusuppfånget. Men eftersom geckos inte direkt är några däggdjur och aldrig har varit så finns det förmodligen inte... Hade varit lite coolt dock om man kunda rikta en ficklampa mot dem och se ögonen skrimmra i mörkret.
När det kommer till daggeckon kan man se en väldigt mörk ögonfärg som man nästan inte kan skilja ifrån pupillen. Det finns inga djur förutom primaterna som visar ögonvitan och att de är så mörka kan bero på många olika saker. Då de nattaktiva inte är direkt aktiva på dagen kan de ha en lite mer neutral ögonfärg som nästan är densamma som rästen av ödlan. Men en daggaktiv kan mycket möjligt ha det för sina artfrenders skull. Att inte ha för "stirriga" ögon gör att de flesta individerna känner sig lugnare runtomkring, kanske gäller det i ödlevärlden också?
När det kommer till hur de ser så finns det många olika teorier om hur geckos uppfattar omvärlden. En del sägs kunna se otroligt många fler färger än vi till och med i månsken, då människan överlag blir helt färgblind och bara ser världen i gråskalor. Andra geckos tycks se väldigt få färger och inte alls med lika bra kontrast. Jag hittade en länk där den mer insatte kan läsa "lite" om deras färgseende men jag känner att jag nöjer mig med att de kan se färger och att de dessutom ska vara väldigt bra på det!
Geckos färgseende ---> http://jeb.biologists.org/content/209/5/781.full
Plaseringen på huvudet och det faktum att ödlorna främst förlitar sig på sin syn för att fånga byten och origentera sig gör att ett brett synspektrum är att föredra. Många rovdjur har främst ögonen riktiade frammåt men då en liten gecko även är föda för många djur är det viktigt att hålla koll på så mycket som möjligt! Possetivt är altså att de kan se nästan allt som händer runt dem. Negativt är att de har en "blind spot". Om de har någonting precis vid nosen kan det vara svårt att uppfatta det, då deras ögon inte riktigt kan fokusera så bra där. Det är altså inte någon dum ödla man har om den bara sitter och "pickar" efter maten och inte lyckas få tag i den föräns efter flera försök. Själv har jag märkt att om man är för frammåt eller erbjuder dem mat där så kan de bli rädda i onödan eller inte förstå vad det är för något. Man kan då lite vackert ta i dem från sidan eller lägga maten på ena sidan av käken istället så ser de dem lättare. Men åter igen, alla geckos är olika och ser lite olika ut. Vissa kan sägert se perfekt även i det området, men över lag så har de lite jobbigt med det.
Om man inte redan märkt det så saknar över lag alla geckos ögonlock! Först kan man kanske tycka att det är lite läskigt... " å nej min ödla är stirrig" men det är inte riktigt så. Man kan säga att de på ett sätt alltid har dem stängda. De har en tunn hinna över ögonen som skyddar dem och håller fukten. Denna ömsar de tillsammans med rästen av kroppen och hålls ren genom nogrann städning med hjälp av tungan. De slickar på sina ögon för att hålla dem rena och när de sover kan man se att deras frannsar böjs ner eller att ögonen sjunker ner något. Som sagt så är synen väldigt viktig för dem och ögonen tvättas och tas hand om väldigt nogrannt.
Bjuder på en liten tvättbild av en unge från förra året!
Stormamma
Tänkte dela med mig av en liten kvällsbild på "stormamma" Kastanj! Man heter inte stormamma för inget så tänkte berätta lite om henne.
Hon heter Kastanj och är ca 5 år. Jag och min ödlevänn har nu bestämmt oss för att hon har morfen (färgvariant) "harlequin". Har haft väldigt svårt för att säga exakt vilken morf hon har då hon inte riktigt är helt någonting utan lite av en blandning av allt... men en söt blandning!
Jag köpte henne av en uppfödare i Trollhättan när hon var bara någon månad och hon har bott tillsammans med Bark sedan hon blev tillräckligt gammal. Nu har hon och Bark fått många fina ungar tillsammans! Vet inte exakt hor många de fått men om man räknar på det skulle jag säga att hon är mamma till ca... okej först nu förstår jag hur många ungar som kläckts hemma hos mig från de två! Jag kan inte skriva något exakt nummer men vi kan väl säga.. många!
Dessutom är stormamma en stor och kraftig dam så det är väl hennes 50 gram och 22 cm som främst gjort att hon fått sitt smeknamn :)
Taggigt?
Har lyckats ta en halvbra bild på ögonfrannsgeckosarnas klor som jag skrev sist gång att jag skulle försöka! En väldigt liten och nästan osynlig historia... Men de finns där! Man märker dem knappt alls föräns ödlan sitter lite ostabilt. Då kan man känna att det sticker men det är inte mycket. De gör iallafall att ödlorna kan hålla sig fast bättre. Kastanjs fot är det som fått modella.
Tog en bild lite närmare på deras "frannsar" och tänkte berätta att de är helt mjuka. Det är inga hårda taggiga ödlor utan mjuka och lena små sötnosar. Det är på grund av dessa frannsar som de fått sitt namn! Troligen är de till för att skydda ögonen lite då de inte kan blinka och dels kanske de finns för att individer innom samma art ska kunna känna igen varandra, eller så kanske det är för att smälta in i omgivningen? Kanske är det något som de olika könen dras till? Varför någonting blivit till det det är idag kan ha många orsaker, men en sak är säker. Ögonfrannsgeckos är inga igelkottar!
Geckofötter!
Att en gecko kan spring upp längs en glasvägg eller sova upp och ner i glastaket är ett riktigt partytrick av naturen. Men det är ett väldigt avanserat sådant!
Vad är det som gör att de kan göra såhär? (Bör nämnas att inte alla geckos inte är lika bra på det) Det beror på hur redas fötter ser ut under microskopet. Jag har tagit en bild för att berätta lite vad det är man ser egentligen:
Detta är dock ingen riktig närbild men man kan få en liten uppfattning om hur det hänger ihop iallafall!
Det man kan se är att det i mitten av foten inte är annat än normala fjäll. Men om man tittar vad som finns på tårna börjar det bli riktigt intressant. Det är inte avlånga fjäll man ser, utan åsar fulla av microskopiska hårstrån!
Egenligen kallas dessa för häftlameller och det sitter i regel 5300 st av dessa per mm² på deras tår. Väldigt många med andra ord! Dessa hår har platta toppar som i kontakt med underlaget skapar en liten kemisk laddning mellan olika molekyler som de kommer i kontakt med.
Att det finns så många häftlameller på deras fötter gör att de kan hålla sig kvar med ofattbar kraft! I teorin skulle en gecko kunna hålla sig fast på en glasruta med 130 kilo på ryggen. Men då detta är uträknat för att vara det maximala om alla häftlameller hade varit riktade mot underlaget, så är det inte det verkliga. Håren ligger inte lika prydligt i verkligheten.
En ciliatus eller daggecko skulle kanske kunna bära ca 3 kg på ryggen och det är fortfarande galet mycket för dessa små djur! Inte konstigt att en daggecko jag haft valde att sova upp och ner, det måste varit som att ligga i en hängmatta för honom!
( enligt wikipedia kan en tokay geckos framfötter med deras volym hålla 2kg. Men eftersom det bara är framfötterna och en lite större ödla så borde det bli ca 3 kilo på dessa )
Att nämna är att olika geckosläkten ofta har små skillnader på sina fötter. Det kan vara olika utformade tår och klor. Det som gäller för ögonfrannsgeckos är likt bilden ovan, runda tår med små, väldigt böjda sylvassa klor. Dessa syns knappt men om man håller i sin gecko och väner på handen försiktigt kan man känna hur det sticker. På bilden kan man se dem längst ut på varje tå.
Daggeckos däremot har inga klor alls. Detta för att de inte lika lätt kan känna sig lugna och trygga om man hanterar dem ( bland annat) då häftlamellerna kommer klibba ihop sig på grund av det fett som finns på vår hud. Om håren klibbar ihop sig kommer de inte fungera och det är därför geckon kan ha svårt att springa längs rutorna om man nyligen hanterat dem.
Ögonfrannsgeckos har även dessa häftlameller längst ut på svansen! titta närmare får ni se att man kan se de små åsarna. En utmärkt liten akrobat med andra ord.
Det kan vara lite kul också om man tittar på hur geckon gör när den går. Kan säkert filma någon gång och lägga upp. De "viker" upp sina tår på foten för varje steg de tar. Lite som att riva bort ett kardborreband! ( och gissa vad iden med kardborreband kommer ifrån!)
Vad äter vi?
Geckos är i grund och botten predatorer ( köttäntande). Det är viktigt att veta när man införskaffar dem! De kommer behöva äta främst insekter varesig man tycker om dem eller inte. Jag tänket gå igenom lite vad som är bra mat och inte och på så vis bidra med vad jag lärt mig genom åren.
Förutom insekter äter mina ödlor också frukt till viss del. Då är det bra att köpa barnmatspureer i mataffärerna och mata med då de innehåller minimalt med besprutningsmedel osv. Mango, banan, päron, melon är bra alternativ. Fruktdelen är dock inte basfödan!!! Det är för sött och onyttigt. Men de älskar att få lite gott ibland. Honung och sylt kan också fungera men som sagt, kolla vad det finns i mer än det man kan gissa sig till.
Kalk är jätteviktigt att ge ödlorna. Det är det vanligaste problemet om man har en ödla som inte mår bra ( kalkbrist) ögonfrannsgeckos som är nattlevande kan tillverka D-vitamin i kroppen själva medans daggeckos kräver ersättning för solljus för att kunna tillgodose sig det ( UVB-ljus) D-vitamin gör så att kroppen kan ta upp den kalken de får i sig och därför bör man ge D-vitamin till ödlor likt mina daggeckos i samband med riktiga UV-lampor installerade. UVB-ljuset kommer dock försvinna ur lamporna efter ca ett år även om de fortsätter lysa så det kan vara bra att byta ibland!! 2.0 och 5.0 är bra styrkor att kombinera till daggeckos.
Ciliatusarna har man tagit fram ett fullfoder till som innehåller allt de behöver. Man KAN ge dem bara detta blandat med frukt eller vatten men det känns inte rätt att låta sin ödla leva på sås... Detta kallas för CGD eller den långa varianten: Crested Gecko Diet. Finns på många mässor och går att beställa i djuraffärer osv.
Dessa fyra bilder visar typiska foderdjur ( de som jag har hemma och föder upp). Det är syrsor, kackerlackor, zoophobas och mjölmaskar.
Syrsor:
Dessa små kryp är det absolut bästa man kan ge sin ödla. De innehåller en bra blandning av allt det som en gecko kan tänkas behöva. De är inte allt för feta, lagom stora, lätta att äta och lite roligare mat då det kan vara lite fart i dem. Jag tycker att det är viktigt att en gecko får vara en gecko och jaga lite ibland, därför lägger jag inte alltid dessa i en foderskål utan låter dem gå runt i terrariet. Ett bra sätt att aktivera sina djur på. Dock bör man passa sig lite om man är rädd om inredningen! Dessa små kryp äter sönder nästan allt de kan få tag på!
Skötsel/Fakta: Syrsor är väldigt lättskötta insekter och även lätta att få tag på. Finns på nästan alla djuraffärer och det finns många som skickar dem på posten för en billigare peng om man behöver köpa större mängder av dem. De är kannibaler om man inte utfodrar dem rätt vilket gör att man bör mata dem med protein på något smart sätt. Jag matar mina med gurka, potatis, morötter och lite CGD för tillfället. Torrfoder till katter och fiskmat har funkat bra för vissa, men ska innehålla vissa ämnen som kan vara skadliga. Det är jätteviktigt att allt man ger dem är obesprutat! De dör som.... kryp... annars! De är över lag allätare och man kan prov asig fram lite vad de tycker bäst om och vad som är praktskt. Tyiskt insektsfoder görs även på kycklingfoder blandat med kalk och olika tillskott.
Man kan ha dem i en hög låda ( gärna utan lock eller med när övertill så det är god ventelation) med äggkartonger eller liknande att klättra på. Botten behöver man inte täcka med något om man inte vill, jag har havregryn då de dessutom äter detta till viss del. Ett sätt att garantera att de alltid finner något att äta. I har jag även en liten skål med va 6-10cm djup fuktad jord där honorna kan lägga sina ägg. Vätska får de i sig via maten , men även via vattenkristaller. En vanlig produkt innom foderdjursuppfödning. Det är som små hårda bollar som i kontakt med vatten sväller upp och på så vis bidrar med vätskekälla utan att de små liven kan drunkna i något vatten. Man kan ge dem vatten på många olika sätt men grundprincipen är att det ska vara rent och att det inte ska gå att drunkna i det. Bra är annars papper eller en bit trasa fylld med vatten.
Äggen som läggs i jorden ( alternativ till jord finns givetvis! ) kläcks efter ca 3 veckors tid till ca 1-2 mm små syrsor. Bilden visar syrsor som är ca 1 vecka. För att få sina syrsor att trivas och försöka sig bra bör man ha det ganska varmt ( 25-30 grader) delvis i burken. Då kommer de gilla tillvaron och få många ägg. Dock spelar de något så fruktansvärt högt också men det får man leva med. Det är främst hanarna som spelar för att uppvakta honorna. Detta gör de genom att flaxa med de ena vingparen. Det kan altså vara bra att ha sin syrsuppfödning någonstanns där de inte hörs allt för mycket. En vuxen syrsa är ca 2,5-3 cm efter sista ömnsningen och det är först efter den sista ömsningen som de börjar föröka sig.
Utfodring: När man utfodrar med syror är det bra att veta att de kan nypas. Därför, och på grund av andra orsaker, bör man inte mata sina djur med för stora syrsor. Lagom mått brukar vara att syrsan inte får vara större/lika stor som huvudet. Dock är den bästa storleken den som är hälften så stor som huvudet. Det är bättre att man matar med flera mindre än att ödlan tar skada. Man bör även pudra syrsorna med kalk vid utfodring då kalk är jätteviktigt för reptiler att få i sig. Utfodra kan man göra på olika sätt. Det kan göras med pinsett ( då kommer ödlan tillslut att lära sig att pinsetten betyder mat och inte förknippa äns händer med mat. Det kan då vara lättare att mata ödlan med nytt foder då dens första instinkt kommer vara att bita efter pinsetten. Andra sätt ät att lägga dem i en skål eller bara släppa in dem i terrariet. (lägg gärna andra foderdjur i skål också då de annars gräver ner sig )
Att mata ödlorna med sina bara händer kan vara bra för att vänja sina ödlor med än men det kan även vara en dum ide då den säkerligen kommer tro att dian fingrar också är mat. Det är sällan som någon ödla bits utan anledning och denna brukar vara den vanligaste orsaken.
Kackerlackor:
Skötseln är lik den som gäller för syrsorna. Både foder och miljö är på samma sätt. De egentliga skillnaderna är att de inte lägger ägg i jord utan att de föder levande ungar allt eftersom där de sitter. Dessutom är de flesta foderkackerlackorna tysta av sig. En vuxen kackerlacka kan vara för stor att utfodra med och därför har jag tagit bild på en liten för att visa hur de ser ut. Kackerlackor är även ett bra grundfoder med mycket nyttigt i sig. Fungerar lika bra som syrsor bortsätt från att syrsor kan vara roligare då det är lite mer fart på dem.
Zoophobas:
Att utfodra med zoophobas kan vara en risk ibland. De är i prinsip som stora mjölmaskar, mycket rika på fett och kan ibland nypas ganska rejält. Jag rekomenderar att man utfodrar större ödlor med dessa eller att man utfodrar med nyömsade ( vitaktiva, mjuka) larver till de ödlor som är i de storlekarna som jag har. Dessa larver kan man ha i fuktig torv/jord och mata med frukt och grönt. Värme gör att de förökar sig fortare och ventelation är viktigt för att minska risken för mögel. Efter ett tag kommer dessa bli små puppor och sedan skalbaggar. Det är skalbaggarna som lägger nya ägg i jorden så att de blir fler, innan dess sker ingen förökning. En vuxen larv är ca 2,5-4 cm beroende på kost. Skalbaggarna brukar inte uppskattas som foderdjur och är därför bara ett glatt bevis på att de trivs och att det kommer bli fler djur.
Mjölmask:
Mjölmasken kan man nästan gissa hur den vill ( brukar) leva. Jag har mina i en låda utan lock fylld med mjöl. Man kan blanda lite olika sorter men jag har vetemjöl så att de blir lätta att sila ut. Dessa kräver också lite värme om man vill ha fart på förökningen. Fungerar precis som zoophobas i övrigt bortsätt från att de är betydligt mindre och mer lätta att äta för de flersta ödlorna. Dock bör de likt zoophobas inte vara basfödan till ödlorna då de främst innehåller fett och inte så mycket mer nyttiga saker. En ödla som bara äter mask kommer bli en tjock ödla med flera brister. Det är istället en bra komplimentföda eller för att göra kosten mer varierad.
Jag kan prata på hur länge som hällst om detta men om någon undra någonting så skriv bara! Det är svårt att få med ALLT
Könsbestämning
Jag har lyckats pussla ihop två bilder och tänkte beskriva vad man ska leta efter för att kunna säga om man har en hane eller hona. Kan ju vara kul att veta om Bob är en tjej, eller kanske om man har två hanar som bor tillsammans vilket inte alltid går så bra.
Jag börjar med Ögonfrannsgeckon givetvis!
På dessa bilder har vi en hona och två hanar. Eftersom min hane saknar svans tog jag även en bild på den andra hanen jag har tillgång till. De sakerna man ska titta efter är:
Hona: har inga porer mellan benen ( pilen längst upp på bilden av honan visar att det bara är blanka fjäll där) Dessutom har honan ingen pung... som av en händelse! Det är näst intill helt platt vid svansroten.
Hane: Den övre bilden på hanarna visar att han har porer! De är inte speciellt tydliga och det kan behövas förstoringsglas för att se dem, framför allt på unga individer. Det ser ut som vanliga fjäll fast med små prickar i sig. Bilden på daggeckohanen kommer visa en betydligt synligare variant av detta! Men det som verkligen visar att det är en hane är att den vid könsmognad får en väldigt tydlig pung. Som den undre bilden visar.
Efter att ha fött upp ögonfrannsgeckos i ett antal år nu har jag även märkt av könsskillnader på andra sätt också. Inga jag garanterar dock! Mina juveniler (okönade ungar) har via olika beteenden, stärkt min tro att hanar är bra mycket mer hoppigare och spontana än vad honor är. Om man inte ser några porer än brukar jag använda detta som ett viss mått av vad jag tror att det kommer att bli för kön.
Daggeckon nu då!
När det gäller daggeckos är det främst porerna och dess innehåll man letar efter, som hos ciliatusarna inte alls är lika tydliga.
Hona: Här kan man se att det ”sista” bandet av ljusa fjäll, bara är fjäll. Det finna alltså inga prickar (alltså porer) i fjällen. Dock har jag kommit över information om att honor visst kan ha porer, men isåfall tomma och väldigt små.
Hane: Denna hane är lite av en ”overmanly-man” kan man väl säga. Såhär extremt mycket syns det inte alltid men det är rätt så uppenbart vad som visar att han är en hane. En rad av porer! Hanar har alltid dessa porer och desto äldre de blir desto mer gult vax kommer ut med tiden. Man kan då använda mängden vax i hanarnas porer för att se ungefär hur gamla de är. Denna hanen vet jag inte exakt ålder på, men att dömma på hans vaxmängd skulle jag säga 5+ i vart fall. I början kan det vara väldigt svårt att se könsskillnaden med tanke på att båda kan ha dessa ( då tomma) porer. Jag har själv gjort det misstaget att tro att jag hade ett par när jag i själva verket hade två honor.
Porer brukar vara en typisk sak man letar efter när det gäller att könsbestämma geckos över lag. Varför hanen har dessa porer vet jag inte exakt, men med tanke på hur vaxet hos daggeckohanen känns och hur han ser ut runt omkring där så tror jag att det hamnar överallt där han går och på så vis kan han lämna sin doft efter sig. Förmodligen för att berätta för andra hanar att det är hans område och för honor att de är välkommna. Att mängden vax även ändras gör också att jag tror att doften ändras med åldern och kan berätta än mer om vem det är som lämnat doftspåret.
